Första skolveckan är slut! Och vilket avslut den fick!

Dagen började med att vi färdigställde och lämnade in vår första uppgift, vilken härlig kännsla! Att få vara igång med studierna :) Men det är inte lätt kan jag säga, efter att inte ha studerat på två år... Det tar ett tag att vänja sig vid att sitta still och lyssna, och att fokusera. Så det tog en stund att komma igång med uppgiften, men sen gick det bättre! 

Efter inlämnandet skulle jag på recentior-(latin för ny student)mottagning på Snerikes (Södermanland och Nerikes) nation. Det var väldigt spännande för det var första gången jag var på Snerikes! Vi började redan 13.30 då vi mötte upp våra faddergrupper, så vi hann träffas och prata lite innan allt drar igång. Vi var en väldigt liten grupp, fem stycker "reccar" och fem faddrar, så vi hann prata ordentligt med varandra vilket var kul! Sen gick vi ner till nationshuset och mötte upp de andra grupperna samt alla utbytesstudenter som gått med i snerikes (många australiensare!), så då blev vi ungefär 110 reccar! Sedan tågade vi till universitetshuset, ledda av en orkester och en fanbärare, där vi hälsades välkommna av våra recentiorsförmän. Sedan fick vi lite på kul fylla i en "reccetenta", där det var lite korta frågor om nationen och sedan en utslags fråga, som man skulle svara lite kreativt på. Men mer om det sen. Sedan var det tillbaka till nationshuset, där vi ätnligen fick komma upp i en fint dukad festsal. Sedan drog det verkligen igång!

Jag satt bredvis min kompis Louise, mitt emot en tjej som pluggar franska, och mitt emot Louise satt den såkallade sånganföraren, som leder alla sånger under middagen! Och det blev många. Man sjunger före och efter allt. Så innan vi högg in på maten (ätrsoppa) drack vi punch, och sjöng då självklart punchvisor. Sedan var det lite traditionella sånge, och mindre traditionella. Vi sjöng bland annat "bring back my bonnie to me" men istället för my bonnie sjöng vi obama, eftersom han precis varit här!

Det var också lite kul för hon som ledde alla sånger och som jag delade bord med, var också Örebroare, och hade gått på Karro! Sedan pratade vi vidare och det visade sig att vi hade många gemensamma vänner, och att hon varit chefredaktör för skoltidningne Leif året innan jag började där och blev ansvarig utgivare för tidningen! 

Ätrsoppan följdens av en snaps (snerikes traditionella beska droppar, mycket smarrigt) följt av pannkakor med sylt och grädde, följt av kaffe och mer punch. Men du kan vara lugn mamma, det var inga stora glas! 

Som sagt så sjäng vi ju väldigt mycket under hela sittningen, och hur klarade vi av det? Jo, man har såklart en sångbok! Den är på 170 sidor, så det är mycket att lära sig, men väldigt kul! Det som också är roligt med dom här böckerna, är att man under desserten skickar runt sin bok till dem man sitter med, så får de skriva små meddelanden eller hälsningar eller vad de vill i dem! Och det är mycket viktigt att man inte läser meddelandena förrens nästa dag, efter man har sovit. Annars får man en förbannelse över sig. 

Och just ja! Dom där tentorna vi skrev, det var ju en tävling, vem som hade flest rätt och skrev roligast svar. Och vem vann frågar ni? Jo, det gjorde Jag! Jag skrev tillsammans med en tjej jag precis träffat, och så vann vi! Vi vann en flaska skumpa, som vi delade med våra bordsgrannar. 

Middagen avslutades med en traditionell sång, och under sista versen ställer sig alla på sina stolar. Sedan är det MYCKET viktigt att man inte kliver ner från stolen innan den person i rummet som har högt rang inom nationen har klivit ner, då får vi andra också gå ner. Och sedan får man ABSOLUT inte sätta sig igen. Mycket regler är det!

Nu blev det mycket text igen hej och hå, här kommer lite bilder, nu ska jag upp på stan som grott-kvinna igen och jaga nolepokalen!